tisdag 16 december 2008

Transatlanticism.

Jag (uppjagad): Vad är det för datum idag? 14e va?
Jonatan: Nej 15e.
Jag: Säker?
Jonatan: Men ja! Du litar ju förfan aldrig på mig!
Jag: Men allvarligt, är du helt säker?
Jonatan: Jaa, jag lovar, hurså?
Jag: Bäst för dig det, för nu ska jag öppna min chokladkalender och om det är fel datum så kommer du få fan för det nästa gång, om vi ens kommer prata mer! (i en arg och jävligt övertaggad ton)

Jag har jobbat hela dagen idag. det är kanon. jag behöver verkligen det. både för pengarnas skull och för att sysselsätta min hjärna med något utöver det jag alltid funderar på. efter jobbet ska jag med nilla till stallet hennes och hjälpa till lite, som de flesta som känner mig redan vet, och andra aldrig skulle gissat, så finns det inget som gör mig så lugn och avslappnad som hästar. for real. efter vi är klar där ska vi beställa en massa kläder och skivor. terapi till max alltså.

The distance is quite simply much too far for me to row
It seems farther than ever before
Oh no.
I need you so much closer..

Inga kommentarer: