fredag 19 september 2008

destiny.

Det finns så sjukt mycket jag vill berätta om stockholmsresan och framför allt coldplay. jag ska, trots tidsbrist, göra mitt bästa för att sammanfatta allt.

Halv sju åkte tåget från bollnäs mot sthlm. jag och nilla var båda väldigt sjuka men inget kunde göra oss misspeppade. vi kom fram och åkte ut mot kista för att leta upp nillas kusins jobb, för att få nyckel till lägenheten. hon hade ritat en så fin karta till oss så vi skulle veta hur vi skulle gå från tunnelbanan till lägenheten. det sjuka var att när vi fick den så kändes det som att vi lika gärna kunde slänga den, men när vi väl gick där så var den så sjukt logisk och vi hade ju aaaldrig hittat utan den. Hur som helst, vi var båda helt utmattade med värk i bihålor och annat skoj, så vi la oss och sov en timme. sen duschade vi, drog till en pizzeria i närheten och käkade, tillbaka till lägenheten för att göra oss i ordning, sedan begav vi oss till globen. ringde markus när vi var framme som stod i kön redan. snirklade oss in där och socialiserade med han och hans vän. mucho skoj att se honom igen, sist var i juli någon gång då vi var i tanto.

själva konserten kan jag inte beskriva. mer än att det var det bästa som hänt mig. jag hade självklart höga förväntningar och det uppfylle dem fast 100000 gånger bättre ändå. det är helt ofattbart alltså. jag vill bara tillbaka. och jag kan ju säga som så att om jag någonsin springer på recensienten från aftonbladet som skrev om konserten så kommer jag göra så att han får lida mer än han någonsin lidit. idiot.
ta mig tillbaka?

efter konserten var vi så sjukt slut. drog till t-centralen och käkade på burger king, och där har vi då höjdpunkt två på resan. inte burger king, utan att jag äntligen fick träffa jessica igen. den kvinnan alltså. den enda som lyckas vara djävulskt het och djävulskt söt på samma gång. tyvärr hann vi inte ses länge eftersom de hade ett tåg att passa, som jag nästan lyckades göra så att de missade, hehe. kanske var lite medvetet egentligen?

Dag två, shoppingtime. jag har handlat en hel hög med underkläder alltså! passa er, nu är jag redo att förföra. med det var inte det enda jag köpte. Köpte två till adidaströjor (hehe). en blå och en svart. så nu har jag fyra. och fler kommer det förmodligen bli. när jag ändå var på stadium passade jag på att köpa ett linne jag spanat på ett tag med. jag köpte även mer tobak till min vattenpipa, och mer kol. så i morgon blir det invigning för jordgubbsmaken. luktade sjukt gott i alla fall. sen köpte jag en massa mer med men inget värt att nämna tror jag.
i alla fall, när vi börjat tröttna så begav vi oss till centralen för att vänta på tåget. det var 40 min kvar och vi chillade och tog det lugnt, gick ut och satte oss alldeles vi vårt spår och jag vettefan vad som hände med 40 min var som 5! jag kollade på klockan och såg att den var 16.15. och vårt tåg gick 16.16. panikslaget sprang vi efter perrongen men to late. när vi var fem meter från tåget började det åka. jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta och var beredd att hoppa ner och lägga mig över tågrälset. jag visste vilken slakt det hade blivit om jag itne hade kommit till jobbet nästa dag. fast jag bestämde mig för att skratta istället. vi gick och skulle se om det gick att fixa nya biljetter. och vi hade sån tur att vi bara behövde vänta två timmar, sen gick det ett till. vi visste ju redan att det skulle bli en omöjlighet att få tillbaka några pengar på de gamla biljetterna. gjorde ett försök och drog fram min puppyeyes men icke. tjejen var hård som sten. så det var bara att betala för nya.
på tåget hem fick jag sitta berdvid en sjungande, engelsktalande asiat, som frågade mig x antal gånger om jag skulle till ånge, vi bekantade oss med folk i restaurangvagnen, skrapade ihop de sista pengarna vi hade till öl och skämde ut oss (såklart) inför en musikdiggande karl i dreads. men vi kom ju hem i alla fall.
och försökte intala oss om att det var ödet.

1 kommentar:

Anonym sa...

bli min