Varför? Varför ska jag komma på det när det är försent? är så sjukt ledsen och besviken på mig själv. Men jag trodde verkligen inte att jag kände såhär.
Det är ju jag.
Jag kan inte känna.
jag vill vara barn igen, allt var så mycket lättare då. Om man kunde ta med sig öl till barndommen skulle allt vara fulländat.
ska man gråta sig till sömns hela livet, leva i misär och skratta när det passar? eller avsluta alltihopa nu, gå vidare?
Jag vill inte det här längre. jag gillar inte vad som håller på att hända.
Du fick mig att tro innan jag hann tänka. du fick mig att släppa allt och tro på något bra. Du har gett mig en känsla och jag hatar den.
Jag hatar att du ler rakt in i mig.
and so she learned a very valuable thing ..
That no emotion is the final one.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar