Känner mig fruktansvärt sårad, uttnyttjad och arg.
men likförbannat skapar jag denna fasad som säger att allt är okej. det är inte okej. jag mår skit. men jag vet inte vad jag ska göra. jag var inte beredd att lägga ner. jag ÄR inte det. åh jag blir galen. jag är så fruktansvärt dum i huvudet som trodde att det faktiskt var så bra som det verkade.
jag som nästan trodde där ett tag att jag äntligen hittat någon jag kunde lita på..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar