I feel it in my fingers.

igår var det tänkt att johanna skulle komma till edsbyn och umgås med mig och tess. pizza och film var planerat. grejen var att när robin skulle förklara för johanna vilken buss hon skulle ta, hade han sagt "ta den det står 100 på bara, så kommer du rätt." riktigt så lätt är det ju faktiskt inte. visst, det är nummer 100 på bussen, helt rätt, men den går mellan edsbyn - söderhamn. bollnäs, där hon var, ligger mitt emellan. alltså kan man åka både till edsbyn och söderhamn från bollnäs, med buss 100. och GIVETVIS, med denna 50% chans att hon hoppar på och åker åt fel håll, gör hon ju såklart det. hon ringer oss och säger att hon står vid något som heter resecentrum.
- men johanna..
- NEJ! säg inte att jag har åkt fel!? jag satt nyss och skämtade om det med min kompis när vi pratade i telefonen..
men det var det hemska sanningen. och eftersom det då tar 1,5 timme att ta sig till edsbyn, nöjde hon sig med att åka tillbaka till bollnäs och stanna där.
en annan dag, som man brukar säga.

jag vet att ingen bryr sig speciellt mycket, men det var en ganska stor grej en dag när jag och joel kollade på Hells kitchen, ni vet med gordon ramsey. deltagarna skulle på en 'utflykt' och kom fram till en stor byggnad. de frågade dem om någon hade hjärtfel och gav dem sedan en varsin spypåse. det var ju inte svårt att räkna ut att de skulle in på ett slakteri, vilket jag givetvis inte ville se på. när vi slog över till programet igen efter ett tag höll de på att berätta om 'upplevelsen'.
'fy fan vad äckligt det var!' 'usch, aldrig igen!' 'jag trodde jag skulle kräkas.'
jag blev lite förbannad. kan ni äta det utan problem ska ni väl för fan kunna se var det kommer ifrån utan problem med, muttrade jag. till följd av: det där är verkligheten, sådär respektlöst behandlas djuren, och det enda ni gör är att gnälla över att det inte är rätt tillagat, osv. ja ni fattar.
men då ni! då hände det något som gjorde mig lite gladare. inte glad, bara lite gladare. eller jo, jag blev glad. ena killen sa såhär:

"there were bodies hanging everywhere!"

"sa han bodies? han sa bodies! han kallade det för kropp! joel, visst sa han bodies? han sa inte typ: there were meat hanging everywhere, han sa inte det, han kallade det för kroppar!"
-käften, jag försöker höra vad dom säger, fick jag till svar. men det spelade ingen roll. för sjukt som det faktiskt är, är det inte ofta man får höra något sådant. och det gjorde mig glad. och ni får jättegärna tycka att jag är dum i huvet nu, go ahead, men det här får man med i anette-paketet. det finns inget jag brinner för så mycket som djurens rättigheter. så det så. det betyder inte att jag kastar bajs på alla mina vänner som äter kött. jag har bara två nära vänner som inte äter kött, varav den ena är min pojkvän. så you do the math. jag dömer inte folk på det viset. men jag önskar att fler kunde förstå. jaja, nu lämnar vi det.

jag känner mig som en duktig tjej idag. klev upp klockan nio och var ute och joggade/promenerade ca 5 km i skogen. promenera gör jag rätt ofta nu för tiden, men jogga, det händer väldigt sällan. det är otroligt sällsynt. frågan är om det ens har hänt förut? att jag vrickade foten kanske var ett tecken på att jag ska hålla mig till det mer långsamma alternativet.
ikväll hade jag tänkt fråga nilla om vi skulle rida en sväng, dock ringde tess i morse och frågade om jag kunde hjälpa henne med rapporten för projektarbetet, som tydligen skulle vara inne idag. deadline ni vet. hatälskar verkligen det ordet.

fick för övrigt tag på the jurg (trampbilsbloggen.se) igår med, som varit spårlöst försvunnen ett bra tag. helt plötsligt, bara sådär, loggar han in på msn som att inget hänt. mannen med stil.

just det, vill man leka med mig i helgen får man gärna det! nästa helg blir jag borta i göteborg. kommer hem på måndagen eller tisdagen, är inte riktigt säker. ska ju åka bil denna gång (eftersom far min ska springa göteborgsvarvet) skönt. och gratis framförallt!

just det, en sista grej, grattis till min kära lillasyster som klarade uppskrivningen igår!